.

Mitt gymbesök gick otroligt dåligt. Mitt mentala jag lever fortfarande i illusionen att jag kan springa lika fort och långt som förra året vid det här tiden då jag var i mitt livs bästa form.

Grejen är att kroppen inte riktigt orkar det när man inte sprungit en meter sen i höstas. Oavsett hur långt eller fort man springer så blir man besviken för det är ändå inte lika bra som förr. Jobbigt jävla problem som jag inte vet hur jag ska bli av med. Att hela tiden känna sig kass gör att man blir så otaggad vilket leder till att man helst inte vill gå dit för man känner sig misslyckad.  

Ska försöka skaka av mig det här.