Fältvecka
Sitter hemma i lägenheten. Sliten, sjuk och ynklig. Har varit hemma sen i torsdags men inte förrän nu känner jag att jag orkar och har tid att uppdatera här.
Senaste lumpenveckan har varit helt insane. Vi har haft våran första fältvecka. För er som inte vet vad fältvecka är kan man sammafatta det med följande punkter:
- 10 dagar ute i ingenstans i skogen
- maximalt 3 timmar, oftast mindre, sömn per natt
- så pissigt väder som möjligt, gärna hällregn 24-7
- ett tält som aldrig torkar, som läcker och luktar rök
- 4 par kalsonger, som ska räcka i 10 dagar. Ja, man får skavsår av att ha dom ut-och-in.
- konstant 4 lager kläder på dig, oavsett om det är 30 grader varmt eller hagelskur
- saltkristaller längs hela ryggen samt magen som sticker likt knivspetsar så fort kroppen gör minsta antydan till att svettas
- en AK5:a som aldrig får befinna sig mer än 1,25 meter ifrån din kroppshydda, oavsett om man ska bajsa eller bygga tält
- väldigt begränsad mattillgång, konstant hungerskänsla, tänk robinsonö
- 14-timmarspass på skjutbanan varje dag
- kamouflagefärg i ansiktet, munnen, öronen och håret
- och sist men inte minst, MARSCH!
Under en marsch har man 38kg packning på ryggen, en skyddsväst mot splitter, en stridsväst full med magasin, en stridshjälm inklädd i granris och ett par totalt oergonomiska kängor från 1984.
Efter tio dagar ute i fält var det dags för Foxtrot Delta att ge sig ut på sin första långmarsch. Sagt och gjort, packning på, kl 18.21 på tisdagkväll gav vi oss av från förläggningsplatsen där vi hade bott under veckan. Vi fick i uppdrag att ta oss till en plats 7 km bort. På vägen dit hade vi en fiende, i form av en blå pickup som befälen körde runt i, som absolut inte fick upptäcka oss. Om vi blev sedda var vi tvungna att ta oss tillbaka till utgångsplaten och börja om. En väg som egentligen skulle ta dryga timmen att gå med packningen tog nu runt 2,5 timmar.
Väl framme grät jag av lycka att äntligen få ta av ryggsäcken och lägga mig på marken och andas. Efter typ 3½ minuts vila fick vi en ny plats att ta oss till. En plats som ingen i gruppen hade varit vid tidigare vilket gjorde att vi gick vilse totalt. Vid det här laget var klockan runt 23 och det var dessutom kolsvart ute och vi hade ljud- & ljusdisciplin vilket innebär att man inte får prata eller använda ficklampa.
När vi äntligen tagit oss fram till rätt plats fick vi självklart en ny order. Sista sträckan var att ta sig tillbaka hem till kasern. 12 timmar efter det att vi startade marscherade vi in på livgardet till tonerna av battlefield. Känslan av att ha klarat det, att ha burit min packning själv hela vägen och inte dött under tiden var helt obeskrivbar. Jag har aldrig varit så stolt över mig själv, trots att jag grät många stunder under tiden.
Nu sitter jag hemma på permission, är ledig fram till tisdagkväll då jag åker upp igen. Har haft familjemiddag i lägenheten, var jättemysigt och henke lagade topnotchmat med räkor. Igår var vi uppe i stenungsund hos hans mamma och käkade pizza och hälsade på henne litegrann, myspys! Idag har jag hängt med emelie, erica och min andra hälft, Johanna my love. Hur skönt som helst att få känna på livet i gamla innötta gängor. Har även hunnit med att hänga en dag med Mikael, lämna blod för första gången samt lite bankbuissness. Sånt man måste pilla med när man är hemma.
Imorgon bär det av till jobbet för inventering 06.00. Sovmorgon ur lumpenperspektiv men sjukt jobbigt ur permissionsperspektiv.
Mormor, jag tänker på dig ofta! Du måste ha det fruktansvärt jobbigt just nu, jag önskar att jag kunde vara hos dig. Vi ses på begravningen.
Back to buissness
Helgen har varit helt underbar, jag älskar verkligen mitt nya samboliv. I torsdags var jag och hämtade alla mina grejer sen åkte vi till ikea och köpte mer delar till garderobssystemet så mina kläder också fick plats. Spenderade större delen av kvällen med att packa upp och packa in saker. Fredagen bestod av jobb, oerhört skönt att se "familjen" igen, alla var jä'ttenyfikna och det känns bra att ha sån support hemifrån. Till och med kunderna kommenterade och var glada över att se mig efter tre veckors uppehåll.
Fredagkväll åkte vi upp till Henkes mamma och kollade film och åt räkor, grymt gott! Var även och beställde nya badrumsskåp och nytt tvättställ med skåp innan. Hittade jättefina grejer som kommer bli SÅ nicenär vi installerat det sen.
I lördags hade vi shoppingdag, först åkte vi och beställde sänggavel, en jättehög, lite välvd i textil, vi valde ett svartbrunt tyg. Sen körde vi en repa i nordstan, jag tömde stadiums sportbhlager inför fältveckan vi ska ha nu. Köpte även ett flak med gainomax och massa bars att ha i skåpet dom kvällarna man inte hinner äta eller bara är allmänt hungrig. Gjorde jättegod mat igårkväll, baconlindad pestokyckling med rotfrukter och rosépepparssås. Knappast sånt jag kommer få närmsta veckan:)
Idag har jag mest pysslat i lägenheten (låter som en barns lattemorsa, det bjuder jag på). Har tvättat, packat in de sista böckerna och viktiga papper och sånt. Flyttat upp lite grejer på vinden. Efter det var vi nere och beställde thaimat och under tiden vi väntade gick vi bort en sväng till NK och köpte nya kuddar till sängen. 72x92 cm, största kuddarna jag sett i mitt liv, galet dyra var dom också. Mamma, du hade kolat om du såg prislappen.
Har fått fixat det mesta administrativa under tiden jag varit hemma med. Fyllt i papprena till bostadsbidrag, ringt alfakassan, betalat räkningar, fixat med autogiron osv. Känner mig lite gammal, och jag gillar det.
Eftersom vi ska ha fältvecka nu när jag kommer upp kommer det antagligen inte bli uppdaterat här på ett tag framöver. Har permission igen den 27:e augusti. Då blir det familjemiddag hemma i lägneheten och lite jobb mm,
Dagens största kram går till Henke, my love.
Första permissionen
Känns som jag har droppat typ 5 kg senaste veckan. För det första har vi haft full stridsutrustning på oss nästan varje pass = man svettas något kopiöst. För det andra har vi knappt hunnit äta något på dagarna.
Mitt matintag senaste 10 dagarna är vad jag trycker i mig på tre dagar hemma i vanliga livet. För det tredje är vi igång och tränar och springer typ oavsett vart vi än ska.
Idag hade vi beep-test. jag är sjukt stolt över mig själv. Mitt enda mål var att inte komma sist. när jag hade klarat det var min ambition att slå den andra tjejen i plutonen och det gjorde jag också. Sen att jag la mig ner på golvet direkt efter henne är en annan femma. Fruktansvärt jobbigt var det iaf, speciellt med tanke på mat och sovbristen senaste veckan.
Ska bli oerhört skönt att komma hem. Schemat för permissionen är till stor del fulltecknat av flytt till göteborg. Ska även hinna med att jobba på fredag, samt ringa massa viktiga samtal, ordna med autogiron, räkningar och skit. Massa sånt man inte tänker på, men som måste skötas även om man inte är hemma eller har tillgång till dator.
Lördag blir antagligen shoppingdag. Måste köpa massa grejer som jag ska ha med upp sen, förbereda inför fältveckan och så. Sen hade Henke hittat en fin sänggavel som vi ska gå och kolla på.
Men först och främst, ikväll blir det tacos, mys i soffan, lite glädjetårar och ett stort leende på mina läppar.
En dag i vapnens tecken
Efter världens godaste lunch, kycklingfilé+currysås+ris, övade vi olika skjutställningar. Ståendes, sittandes och liggandes i stekande sol. Det var galet varmt men ändå nu när jag tänker tillbaka på det, ganska roligt.
Sen fick vi fotvårdsutbildning, hur man tejpar fötter och behandlar skavsår osv. Fänriken har börjat mjukna och drog till och med lite skämt under genomgången. Han och förste sergeanten är riktigt sköna och inte så jäkla stränga utan lite mänskliga emellanåt.
Det känns att det bara är två dagar kvar till permission. Humöret börjar gå uppåt på alla och läget känns allmänt göttigt.
Jag längtar så innerligt mycket efter Henke, hade kunnat knäcka milen på 50 för att se hans leende.
Ikväll fick vi i uppgift att börja sy på märken på M90:n, jag är färdig sen typ två timmar tillbaka och mina 14 män sitter och svär och har humörsvängningar och kommer antagligen vara uppe hela natten och sy. Som bakgrundsmusik har vi olika disneydagslåtar, just nu Luftens Hjältar. Vilka minnen.
One down, 47 to go
Första veckan avklarad. En härlig känsla och jag är väldigt stolt över mig själv fast jag bara inte tänker på det så ofta. Jag är ju faktiskt utvald, i hela våran pluton är det två tjejer, varav jag är den ena. Den andra jobbar som väktare och är helt out of my league, jävligt jobbigt eftersom hon är den enda som jag riktigt legitimt borde mäta mig med. Mina permissioner framöver kommer bestå av intensiva intervallpass, blod, svett och tårar.
Idag har vi vart inne i Sthlm på K1 och vart på rundvandring i stallen. Vi fick chokladpudding och grädde efter middagen, första sockret på en hel vecka, alla blev lite lagom höga på det:)
Tre dagar kvar till ledigt. Imorgon ska vi ha vapensäkerhetsprov som man måste ha alla rätt på annars får man inte skjuta, vilket vi antagligen ska göra på tisdag. Onsdagen är helt vigd åt fyspass, genomgång i idrottshallen samt biptest. Jättekul.
Mikael, nu ångrar jag bittert alla gånger jag dissade din enutsiasm för chins. Kravet för att klara MP-provet här är 8st. Vi skulle köra på BRAK:en igår, jag klarade inte ens EN ENDA på egen hand. Där har vi lite att jobba på.
Nu är det dags för dusch och sen kängputs. Pappa, jag antar att vi har samma blårutiga sängkläder som ni? Snart får vi förhoppningsvis dra på oss M90uniformen istället för den lite mindre classy motoroverall som vi bor i nu. Ska få vårat soldatleg med innan vi åker hem. Måste börja plugga inför högskoleprovet lite, köra internettest osv.
En stor kram till allihopa!
Nyutrustad
Igår var jag och mina boys i foxtrot delta och hämtade ut våra vapen, en AK5:a och en pistol 88. Känns helt surrealistiskt att gå och bära runt på ett automatvapen. Men i denna miljön känns det ändå helt naturligt. Jag har upptäckt en talang här, att plocka isär och montera ihop vapen. Jag är sjukt snabb och det känns gött!
Igår var jag verkligen på bristningsgränsen, bröt ihop och stod och lipade inför en hel pluton samt alla befäl. Vi hade språngmarsch och jag var stensist som vanligt. En kille i mitt logement spydde dock så jag var inte ensam om att må skit.
Pratade med pappa igårkväll, det kändes sjukt bra. Han vet precis vad han ska säga för att få mig att må bra och bli peppad. Sen att han vet precis vad jag går igenom gör att det känns väldigt trovärdigt och pålitligt det han säger. Sen att jag grät mig igenom halva samtalet är en annan sak. Pratade även med my love och han boostade mig också till ett bättre humör. Två män jag saknar oerhört mycket.
I morse hade vi värsta fyspasset so far. Först löprunda och sedan en halvtimma BRAK utomhus på en grusplan på det. Vi körde benböj med en kompis på ryggen, tack 426 Sörby som hängde bak på min rygg och tog mig igenom skiten!
Dagens näringsintag; 3 knäckebröd. Sen fick vi ledigt sista timmarna nu på kvällen, då ringde vi efter hämtpizza med utkörning, tror vi beställde sammanlagt 23 pizzor. Känns gött att ha ätit ikapp lite. All den maten jag ätit här denna veckan är ungefär vad jag äter på två dagar hemma. Och träningsdosen är ökad med ungefär 700%. Mina muskler bara tynar bort och det känns skit med tanke på hur länge jag har tränat för att jobba upp dom. Prio ett när jag kommer hem är att äta,äta,äta
Johanna har lämnat landet och jag gråter inombords för det. Och lite utombords. Jag älskar dig vännen, Kommer hem den 27:e och då är det du och jag som ska hänga, äta choklad, kramas,
Mamma & Erica, om ni läser det här, hälsa morfar. Jag önskar att jag kunde vara där med er.
Måste sova nu, ska försöka hänga lite mer frekvent här. Kärlek till Henke, du är med mig när jag har det jobbigt, tack!
421 Olausson rapporterar
Knappast så att man presterar bättre i såna lägen.
Måndagen bestod av 8 timmars köande för att hämta ut sina kläder. Under hela dagen hade vi sammanlagt 25 minuters rast. Under den tiden skulle vi trycka i oss 4 måltider samt alla toapauser var inkluderade. Jag pendlade hela dagen mellan; jag ska fan bita ihop och klara det här, eller; skjut mig, jag är en klen tjej, jag ger upp!
Ringde hem till Henke är grät i 45 minuter och det kändes verkligen mycket bättre efteråt. Han vet exakt vad jag går igenom och förstår precis hur jag känner. Älskling, om du läser det här, tack för att du tog mig igenom första natten utan att go nuts!
Kommer inte bli några bilder här eftersom man absolut under inga omständigheter får ta kort. Så, alla fotobloggssuckers kan byta forum.
Idag har vi haft BRAK, det enda roliga so far. Att ligga med bar överkropp, svettig som fan, i en 40 meter lång korridor tillsammans med 53 testosteronstinna män (och en gotlandstjej) och göra armhävningar är sjukt peppande. Där låg jag i min inre armyfilm och skrek och pushade som fan. Att jag dessutom lätt kunde hänga med i alla moment kan nog ha bidragit till att jag tyckte det var kul.
Typ hälften av gångerna vi ruschat till matsalen har vi gjort det i strumpor. Har århundradets träningsvärk i låren efter alla ruscher. Var ute och sprang en sighseeingrunda runt hela Livgardesområdet idag i typ 30 graders värme.
Jag lipar ganska ofta här, minsta lilla grej och jag har tårar i ögonen direkt.
Världens bästa grej är min nya adress, köpmansgatan 10, gbg! Sug på den! Är så fruktansvärt nykärslycklig så det finns inte. Första jag ska göra på permissionen är att montera möbler, renovera badrum, åka hem och hämta mina kläder och göra sånt som folk i allmänhet gör när dom är på rosa moln. Love you honey!
Johanna, jag har inte hunnit prata i närheten av så mycket jag skulle vilja gjort med dig innan du åker. Du vet att jag tänker på dig. Hör av dig när du är hemma!
Emelie, this one is for you! Så kan vi kommunicera mellan bloggarna. Kan inte du ge henne all info? Och hälsa La Familia från mig.
Micke P, min ambition med det här är att kunna springa lika fort som dig i framtiden. Nu när jag är göteborgare så är det no excuses för att vi inte skulle hinna ses/gymma/fika/whatever.
Nu ska jag putsa kängor, over and out!
